Orka eller inte orka???

Usch, idag har jag haft en riktigt, riktigt dålig dag. Vi har minst sagt mycket att göra på jobbet, telefonen ringer så man får skavsår i öronen och högarna på skrivbordet bara växer och växer. Kom till jobbet 8.15 och lämnade jobbet 10 timmar senare. Jag gillar verkligen mitt arbete och alla utmaningar det innebär men just nu är det lite väl mycket utav det goda. Om det bara hade varit för jobbet så hade jag nog bara varit slut i huvudet och trött men nu är jag dessutom ledsen och arg. Innan min älskade, underbara mamma gick bort i cancer 2002 levde jag i en helt normal familj, vad nu normal innebär?? Vi bodde i hus, hade sommarstuga, goda vänner, härliga släktingar, ogräs i rabatterna, 2 bilar, hemmagjort äppelmos i frysen ja listan kan bli lång. Jag stod min fina mamma väldigt nära. Hon var en underbar människa. Jag har aldrig hört någon säga ett elakt ord om henne och jag skulle nästan göra vad som helst för att hon skulle finnas med mig idag. Hon var alldeles för ung när hon gick bort, endast 61 år. Livet är orättvist. Hela min värld raserade när hon försvann och det fanns ingen där som fångade upp mig. Det kunde gått riktigt, riktigt illa. Sommaren och hösten 2002 minns jag knappt någonting ifrån. Det är som ett stort svart hål för mig. Som tur var så fanns det en handfull vänner som såg till att jag kom på banan igen. Mina syskon fanns där men vi har inte växt upp tillsammans så den naturliga vardagslunken var dom inte inblandade i. Min pappa fann kärleken på nytt väldigt snabbt efter mammas bortgång och försvann helt in i sin nya förälskelse. Jag förstår att han gick vidare men jag upplevde att han saknade förståelse och respekt för min sorg. Någon gång när det var som värst uttryckte jag till honom att det kändes som att jag förlorat både min mamma och pappa...... Idag har vi ingen kontakt med varandra och det är väldigt tragiskt men omständigheterna har gjort att det har blivit på det sättet. Jag vill inte gå in närmare på det just nu. På 10 år har jag gått från en big loving family till att varken ha en mamma eller pappa och delar av släkten lyser också med sin frånvaro..... Däremot har jag en ny familj på Ps sida som jag älskar, en underbar man, underbara syskon med familjer som jag har kommit närmare det senaste åren något som jag värderar otroligt högt samt fantastiska vänner. Utan dessa människor hade inte mitt liv varit värt att leva idag. Stor kram från mig till er som alltid finns där. Jag älskar er! Denna sången är till er.