Idag när jag åkte hem satt jag bredvid ett ursött äldre par på pendeltåget. De satt och bläddrade i barnböcker som de hade köpte till sina barnbarn. En bok var från 1946 men nyutgåvan som de läste ur var från 2011. Den hade tydligen lästs flitigt för sonen när han var barn. Nu skulle även barbarnet få glädjas av samma bok. Jag blir varm i hjärtat när jag hör berättelser som denna. Kvinnan kom på att de skulle ringa "Bosse" när de kom hem för att fråga något men HUR skulle de komma ihåg det??? Jo, sa mannen, "jag slår en knut på min näsduk som jag har i fickan och när vi kommer hem så undrar jag varför jag har en knut på näsduken och på så sätt kommer vi ihåg". Helt underbart. Kunde inte låta bli att le <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar