Händer

Mollys små händer går som trumpinnar större delen av dagen men nu tar de iaf små pauser när hon småslumrar i min famn.

Oooops

Idag när jag skulle packa skötväskan för att åka till BVC och MVC tittade jag av en ren slump i min kalender..... BESÖKEN VAR IGÅR. Hur fasen kunde jag missa det??????? Känns som min hjärna krymper lite för varje dag som går :) Förhoppningsvis blir det bättre när jag får tillbaka mina sovtimmar. Det blev en tur till Ikea istället. Funkar det oxå :)

1-0

1-0 till Molly. Jag gav upp. Hon fick somna på mig och hon sover sen jag gjorde förra inlägget :)

Gnällis

Idag har jag en liten gnällis här hemma. Hon vill helst vara på mig eller äta. Ser att hon är JÄTTETRÖTT men hon vill inte komma till ro i sin säng. Shit, vad det är jobbigt. Jag är inte van att det är så här men det går nog över :) Kanske är det växtvärk :) eller magen som krånglar. Önskar att man kunde frågat vad som är fel.

6 år

6 år har P och jag varit tillsammans IDAG. Igår kom herrn hem med 20 underbara rosor till mig och en ursöt pyjamas till Mollisen. Klockan 9.30 ringde det på dörren och P rusade ner, Molly sov och jag slumrande, utanför stod ett frukostbud. Min darling hade beställt frukost från weekendfrukost.se. ÄLSKAR DIG P!

Frukosten var riktigt bra. Över förväntan. Vi rekommenderar varmt www.weekendfrukost.se
<3

På äventyr

När pappa P var ute och flög helikopter i det fantastiska solskenet passade Molly och jag på att strosa runt på Bromma Blocks. Lilltjejen var supernöjd över att få ligga i vagnen och spana på allt som hände runt omkring. Hon charmade flera som kikade ner i vagnen och bjöd på både ett och två leenden, sötnöten :)

Dagen

Idag har vi varit hemma och nött på mysbyxorna. Det har tvättats, städats, Mollymysats, frostats av frys, färgats ögonfransar och hår. Jag kan varmt rekommendera Schwarzkopfs hårfärg. Det var lite baltigt första gången jag använde färgen eftersom du applicerar färgen med fingrarna men nu har jag fått kläm på det och gillar det skarpt.

P har lagat en god middag och nu sitter vi i soffan. Lillfröken sover gott i sin säng, i sitt rum <3

Äkta vs fake

Jag fuskar lite med mina orkidéer för att de ska vara fina året om. Nu har det kommit knoppar igen och det är faktiskt väldigt svårt att se skillnad på den äkta blomman kontra fake blomman.

Nu tar vi helg hos Fam knas. Snart vankas middag hos grannarna. Lyx :) Först ska jag ta mig en dusch för att få bort "hemmadammet" och Mollisen ska få lite mat.

Trevlig helg.
Kram M

Måndag igen

Ååå så var det måndag igen. Helgen har gått alldeles för snabbt. Det har varit skönt att ha haft P hemma på dagtid igen. Första veckan själv med Molly har gått bra men det har oxå varit en omställning att ha ansvaret ensam. Jag var rätt slut när fredagskvällen kom.....

I lördags var det dop för lilla Albin i Skå kyrka. Tror att det var 50/50, vuxna/barn på dopet :) Det var en ljudnivå utan dess like på tillställningen efteråt. Jag är inte van men det är väl bara att vänja sig. Snart är det barnkalas, dagis och fotbollscuper :)

Igår tog vi en shoppingrunda med hela familjen, Mollsan sov mest. Det tyckte mamma och pappa var toppen för då kunde vi shoppa i lugn o ro. Jag har spanat efter en ny klocka länge men inte hittat den rätta men igår hittade jag "the one". Jag är mycket nöjd. Den är stilren och användbar både till vardag och fest.

Värmande omtanke

Tack snälla, snälla Sörrpings Inger för den fina tröjan som du har stickat till Mollisen. Vi blev alla 3 varma i hjärtat av din omtanke. Stora kramar från oss alla.

Liten blir större

Idag var det dags för ett besök på BVC igen. Molly är nu 55 cm lång och väger 4290 gram. Hon växer så det knakar. Nu är nästan alla kläder i storlek 50 för små.


Läste en underbar artikel i tidningen MAMA. Läs och njut:

10 största chockerna med att få barn


Trodde du att bebislivet var en glammig promenad i parken? Sällan, syster! Hormoner & Hemorrojder-tjejerna Sofia och Therese, som blev Årets bloggmamas 2012, berättar sanningen.

1. Att man blir ifrågasatt och anses ärkestörd om man inte känner en himlastormande och omedelbar njutning av att bli mamma, trots att nästan ingen gör det i början. Man förväntas gulla, pyssla, mysa och instragramma idyllen även fast ens kropp är sprängd i bitar och den nya arvsmassan är högljudd och rätt ofta ilsken, dygnet runt.

2. Att tiden man tillbringar med att mata sin lilla marsipangris är den längsta tidsrymd som någonsin uppmätts. Spädbarn äter oftare än 118 118-reklamen hörs i radio och man är servitören som Hotell- och restaurang-facket glömde.

3. Att alla inte kan amma. Och en del vill inte sluta. Så är det bara. Men man behöver stöd av Hells angels när man beslutat sig för att följa sin egen magkänsla på den här punkten.

4. Att det är skitsvårt att förstå vad bebisen vill. En del säger att de hör på sitt barns skrik vad det är han eller hon vill. Utveckla ett Google translate för bebisar, säger vi, som fortfarande har svårt att ge våra ungar rätt service ibland.

5. Att ens tidigare så störtsköna livskamrat då och då förvandlas till en svagsint lodis. Hur kunde jag skaffa barn med det där rotpuckot? Är exempel på tankar som passerat här både en och två gånger.

6. Och att det också är en av orsakerna till att det liggs oftare i ett nunnekloster än hemma hos oss. Är det inte tröttheten så är det ”Tipsextra”.

7. Att ens kropp förändras på sätt man aldrig trodde. Helt plötsligt har man en storlek större fötter eller direkt oklädsamma pigmentförändringar i fejjan. Och de där hemorrojderna – de kommer och går som ett gäng utekatter, precis som de vill.

8. Insikten om att man från och med nu, aldrig, aldrig mer kommer att ha
så kallad egentid. Äta, skita, sova, tänka – det gör man i sällskap av (minst) en minimänniska numera.

9. Att man klarar så mycket mer än man tror. Ens överlevnadsförmåga är något för försvarsindustrin att forska på, banne mig. Två timmars lättsömn, en Mars och en slaskljummen poddkaffe vid diskbänken och man klarar ändå krissituationer som mammagruppsträffar eller
julhandel med barnvagn.

10. Att ”Blinka lilla stjärna där” har fler verser än en.

Sofia Falk och Therese Krupa Syllner DEN 4 JANUARI 2013

1 månad

Idag är gosetrollet 1 månad.

Amning

Det där med amning är ett hett diskussionsämne som många tycker till om. Vår lilla tjej var väldigt tuttig när hon kom och ville äta redan efter några timmar. Tyvärr har amningen inte fungerat något vidare för oss, både Molly och jag var frustrerade och ledsna. Dessutom ökade inte lilla fröken i vikt riktigt som hon borde. Efter ca 3 veckor av blod, svett och tårar började vi att ge Molly ersättning och efter det är vi båda lyckligare, gladare och nöjda. Nu pumpar jag ur några gånger om dagen och sen ger vi ersättning resten. Som tur är har jag en förstående BVC-sköterska som stöttar oss. Jag upplever annars en amningshets utan dess like. Om jag hade kunnat amma hade jag gjort det. Punkt slut!



Vi använder Dr Brown och Tommee Tippee flaskor och är nöjda med båda. Molly har inga problem att ta någon av dem. Möjligtvis att Dr Brown flaskan läcker lite mera och är lite klurligare att diska.

Stor tjej

I natt sov Molly första natten i sitt rum, i sin säng :) Tidigare har hon sovit mellan P och mig i sitt babynest. Det gick över förväntan. Duktig liten tjej vi har, mamma och pappa är mäkta stolta.

Sen har vi även provat babysitter med positivt resultat iaf en kortare stund.

Läste på Familjeliv i går om barnets olika utvecklingsprång, så här står det om när bebisen är 4-5 veckor:

Vid omkring 5 veckors ålder, ibland redan vid 4 veckor, börjar barnet ta det första språnget. Barnet genomgår en rad förändringar. Bland annat ändras matsmältningen, barnet börjar gråta med riktiga tårar, kan fokusera med ögonen och andas mer regelbundet. Nu kräks och rapar barnet mindre och ofta och kan vara vaket längre stunder.
Inför den stora förändringen blir barnet mera mammigt eller pappigt. Detta varar ibland bara någon dag, men ibland en hel vecka.
Barnet brukar också gråta, skrika och vägra att somna. Föräldrarna förstår ingenting och går kanske till doktorn eller BVC för att kolla. Men förändringen beror alltså på att barnets värld skakas om.

DET STÄMMER VÄL IN PÅ VÅR LILLA TJEJ, dock inte sista stycket, kanske ska tillägga, än så länge :)

Första leendet

På 4 veckorsdagen kom Mollys första leende. Både mamma och pappa fick var sitt smile.

Sömntutan m föräldrar

Så här ser ofta våra förmiddagar ut.
Lillan får mat ungefär var 3-4e timma på natten och då mamma och pappa är lite morgontrötta så passar vi på att gosimysa i sängen innan vi gör dag.

När lillan kom till jorden

Vår förlossning

Fredagen den 7/12 hade vi grannarna över på middag på kvällen och jag kände precis som jag hade känt tidigare den veckan att det var ett annat typ av tryck ner i bäckenet och att jag hade svårt att gå. När P och jag blev ensamma la vi oss på soffan för att kika på tv en stund innan vi gick och la oss. Plötsligt började det göra ont i nedre delen av magen, en kort intensiv smärta som jag inte hade känt tidigare. Ganska snabbt förstod vi att det var VÄRKAR. Vi provade att lägga oss i sängen men jag klarade inte att ligga ner, att halvsitta var skönast. Till min hjälp hade jag även vetekuddar och TENS-maskinen. När kl blev ca 01.00 ringde vi till BB-Stockholm för första gången och de sa att jag var välkommen in men att det var bäst om jag kunde stanna hemma tills värkarna var mer regelbundna och starkare. Vid 03.00 tyckte jag att nu var det nog och vi packade in oss i bilen och åkte. Resan till Danderyd var inget att leka med.... Väl framme blev vi väl bemötta och visades till ett undersökningsrum där man efter ca en halvtimme konstaterar att jag bara är 2 cm öppen men att livmodertappen var borta. Det var alltså bara att vända hem igen. Vilket jag inte tyckte var särskilt skoj.... Jag tyckte att det var skitjobbigt att förflytta mig och när värkarna kom ville jag bara halvsitta med värme från vetekudden och TENS-maskinen in action. Hemma la jag mig på soffan, halvslumrade, tog värk efter värk, P servade med allt som jag behövde. Min starkaste motivation var att -FÖR VARJE VÄRK KOMMER JAG ETT STEG NÄRMARE ATT FÅ TRÄFFA VÅR LILLA TJEJ. På lördagseftermiddagen hade jag några rejäla värkar runt 5 minuter och nu kände jag att jag ville åka in igen och att jag ville ha mera smärtlindring. 15.30 skrivs vi in på BB-Stockholm och efter undersökning är gjord säger jag -NU VILL JAG INTE ÅKA HEM IGEN. Till svar får jag, -Nej, det ska du verkligen inte. Du är fullt öppen och ska FÖDA BARN. Från ingenstans får jag nya krafter och känner mig peppad och lugn över att vi är på plats. Jag varierar mellan att stå, ligga sitta och vid 19.00 går vattnet och i samma veva får jag LUSTGAS. Det var det enda smärtlindringen förutom alvedon och TENS-maskinen som jag tog under min förlossning och det var jag glad över. Lustgasen var fantastisk, den tog verkligen udden av värktopparna. Vi var ett fantastiskt team, jag, P och personalen på BB-Stockholm. Jag har inget annat en lovord att säga om vår vistelse på BB-Stockholm. Vid 20.30 får jag mina första krystvärkar men då lillan stöter i mitt blygben krävs lite starkare värkar och jag får värkstimulerande dropp och ombeds att hålla emot värkarna för att orka när droppet har satt in ordentligt. Det var inte helt enkelt vill jag meddela :) Vid 21.33 kommer hon äntligen ut vår efterlängtade lilla tös. Anledningen till att hon slog i mitt blygben var att hon kom med snedställd pannbjudning. Detta innebar också att hon hade en rejäl bula i pannan, stackars lilltjejen. Efter en liten stund när man hade kollat upp andningen ordentligt la man henne på mitt bröst och det var den lyckligaste stunden i mitt liv <3